Inskrivning bokad...

Nu börjar bollen rulla...
Visst, de tär en månad kvar men nu börjar det kännas att det är på allvar...
Känns lite lätt mysko, något växer...
"Krypet"
Rätt barnmorska fick jag oxå, det är viktigt...
Har hela livet sagt att jag vill ha Berit och så blev det oxå...
Mamma och pappa vet nu... Shit, det är så stort hela grejjen!
Man vill bara att veckorna ska rulla i high speed... Orka ta en dag i taget...
Större lägenhet måste vi ha... Men akut är det verkligen inte...
Och den vi har är det verkligen inget fel på som vissa säger... Man kanske ska se över sitt egna liv innan man börjar snacka om andras, eller vad tror du Jensine (den enda som vet vad jag syftar på i det här läget)?? ;-)
Det är nämligen så att om man säger redan som ung att man ska ha dittan och dattan och så blir det inte så när man växer upp kanske man fortfarande kan bli göad för andra?
Eller blir det automatiskt så att man blir bitter för att man själv inte har det andra har?
Hus? Barn? Vänner kombinerat med pojkvän? Pojkvän som gillar ens vänner och tvärtom?
Äh, jag vet inte... Kanske bara svamlar.. Jag är ju bra på det...
Men vissa saker får en ju självklart att fundera... Vissa vänner kan befinna sig på andra sidan jorden och man vet ändå var man har varandra... Sen kan man befinna sig typ 1½ kilometer från varann i ett år och man har ingen aning om vart man har den andra... Visst är det märkligt....
Jag lär väl märka snart vissa som är ens riktiga vänner och vilka som inte är det... Att få förökning i familjen är något som sätter vänskap på prov... Det har jag set på andra flera gånger så jag är förberedd...
Men nu ska jag fortsätta fundera över sånna hår världsliga problem över en vända disk...